Klinisk misstanke ska alltid styra provtagning. Både det kliniska och diagnostiska värdet av riktade analyser är större än för analyser som tas utan klinisk misstanke. Varför är det så?
Förklaringen till detta är bland annat att referensvärdena för olika parametrar som går att mäta i blod och plasma är utformade så att 95% av en frisk population ska hamna inom referensintervallet. Detta betyder att vid mätning av en godtycklig laboratorieparameter som ex. Hb hos 100 män kommer 2-3 stycken få ett värde över 170 g/l samtidigt som 2-3 kommer att få ett värde som understiger 134 g/l, trots att de är friska. Detta utesluter dock inte att någon av männen i gruppen är sjuk och har avvikande värden på grund av detta, vilket skulle leda till att det totala antalet avvikande värden i gruppen stiger.
Om man istället har en klinisk misstanke att en grupp om 100 män har ett avvikande Hb (kanske för att de är bleka i huden och klagar på att de är trötta) kommer det kanske visa sig att 60 av dessa män har ett Hb-värde som understiger 134, alltså att de är anemiska. I denna grupp med kliniska manifestationer av anemi är prevalensen alltså betydligt högre än i en slumpmässigt utvald grupp och Hb-mätningens positiva prediktiva värde är högre i denna grupp.
Öva inför T6-tentan - Egenskrivna frågor med utförliga förklaringar
Här finner du 195 st egenskrivna frågor inspirerade av tentorna, typfallen och föreläsningarna från T6 på LiU samt förklaringar till varje fråga. När du svarar rätt på en fråga plockas den bort och sedan slumpas en ny fråga fram tills du har svarat rätt på alla. Du får sedan möjligheten att börja om.